@work

Klockan är 15:43. Jag har hittat närmaste godisautomat och mular Dubbelnougat. Mot denna hjälper inga spinningpass i världen, moahahaha!!

//Lia

Lite kär. Och lite galen.

Här i Malmö har vi haft en helt fantastiskt fin sensommar/tidig höstdag! Varma vindar och sol, men också höstmode i butikerna och de första löven börjar så sakteliga falla. Jag älskar sådana här dagar! Speciellt om de infaller på en söndag. Hela dagen har jag gått runt och känt mig sådär nykär, pirrig och glad! Nyfiken på hur hösten kommer att bli och jättelycklig över att få så mycket tid tillsammans med sambon. Det är dagar som dessa, som jag lever på när livet ibland tar tråkiga vändningar.

Här hemma har vi startat projekt Organisering! Sedan vi kom hem har vi naturligtvis försökt att inreda hemmet mysigt, men tyvärr orkade vi inte se över förvaring och smarta lösningar där i november. Nu ska det äntligen bli ordning! Vi skissar på garderobsinredningar (älskar Ikeas Pax/komplement-lösningar) för att maxa allt utrymme, vi gör i ordning bokhyllor och rensar ur köksskåpen. Vi bor ganska stort ändå, men av någon anledning blir det alltid otroligt stökigt på bara en dag! Kläder överallt och jobbpapper, datorer och sladdar över hela kontoret. I höst har jag en vision om ett bättre fungerande system för allt bråte :). Drömmen lever än så länge!

Och så känner jag mig som barn på nytt vid skolstart! Nej, jag kommer inte att skriva ut var och med vad jag jobbar, men däremot kan jag säga att jag längtar enormt mycket tillbaka till jobbet imorgon bitti! Precis samma känsla som jag hade varje terminsstart, när allt var nytt och man hade massor av kul att se fram emot! (eeh, ja jag får väl erkänna att jag satsade på nytt pennskrin med innehåll, bara för att riktigt suga på karamellen!).

Är ni likadana? Blir ni också helt till er inför ny säsong, ny chans att hitta nya vänner eller nytt jobb/skola?! Just nu känner jag mig för första gången på väldigt väldigt länge som MIG SJÄLV igen! Jag har saknat mitt pirriga, glada, nyfikna och energiska jag! Det är otroligt skönt att vi mår bättre igen, att vi har landat och känner oss starka inför hösten.
Och nej, jag är inte onykter när jag skriver det här :). Detta är veckans egoinlägg med extra mycket lycka, kärlek och boost! Hoppas ni känner ringarna på vattnet!
Kramar.

Nytt liv till hösten?

Spännande hur livet ständigt överraskar mig. Jag var så säker på att vi skulle ha några veckors välbehövlig semester och efter det skulle hösten inledas med jobbsökande och shoppingstopp, massor med träning och en runda till med testmatlagning här på bloggen. Såg verkligen fram emot det :).
Men, så blir det ju inte riktigt. Lia hann bli med nytt jobb innan den förra anställningen officiellt ens är avslutad, hihihihi. Jag ska verkligen inte klaga, detta känns väldigt bra. Dock är jag denna gång försiktig med ord som ”drömjobb”- behöver få känna efter ordentligt i magen och inte bara stirra mig blind på tjänstebeskrivningen.
Nytt företag, totalt nya uppgifter, ett team som uteslutande jobbar på engelska (min chef bor i London och är den mest korrekta Britt jag någonsin har stött på!) nya kollegor, nya utmaningar….och inte att förglömma: NY höstgarderob :)). Japp, shoppingstoppet hävdes med buller och bång, men jag klarade faktiskt 10 veckor utan att köpa en endaste liten sak förutom MAT. Inte ens hårnålar, strumpbyxor eller glossiga magasin hamnade i shoppingkorgen :).

Just nu sitter jag och för över sommarens bilder från kameran och in i datorn. Tänkte att jag ska få till en liten bildkavalkad över vår sköna semester. Vi har inte tagit någon utlandsresa, utan bara njutit hemma och tagit varje dag som den kom- mestadels bjöd tyvärr sommaren på ösregn här i Skåne, så nästa år blir det nog ett annat upplägg, hihihi!
Hoppas att ni också får en bra övergång mot höst, det är ju faktiskt en underbar årstid 🙂
Massor med kramar//Lia

En utmaning…

Så. Konsekvensen av att inte veta hur jobbhösten ser ut blir ju i första hand att ekonomin förändras en aning. Jag är en av de mest oekonomiska personerna på planeten (och lever tyvärr med en likasinnad) men har ändå aldrig haft problem med att rätta utgifter efter inkomst. Faktum är att lusten att ”slösa” med pengar endast infinner sig hos mig, om jag känner att det finns ett överskott att leka med. Finns inte det, så blir jag direkt väldigt försiktig med mina utgifter.

Nu har jag lagt en utmaning för mig själv: totalt shoppingstopp fram till (att börja med) 1a oktober! Exkluderat från detta är förbrukningsvaror såsom hygienartiklar och strumpbyxor. Annars är det totalstopp som gäller. Inga kläder, väskor, smink, möbler, inredning mm. Jag kommer inte att avstå från böcker, för utan läsning kreverar jag!

Bah! Tänker ni kanske. Oktober är ju snart här. Jo, sant. Men hellre sätter jag ribban där den är möjligt att nå, än gör detta till något tungt och negativt :). Negativ energi och att leva nekande har jag inte plats för. Så, jag kommer inte att shoppa men kommer istället att unna mig andra små projekt. Som inte innebär att köpa. Men som ändå ger en boost och lite pirr i magen. En feelgood höst ska det bli.
Hur jag gör kommer jag snart att ha klurat ut! Just nu känner jag mig mer positiv och engagerad än på länge! Hoppas så att jag kan smitta av mig; för jag har saknat att vara JAG. Jag är i grunden en jäkligt glad och nyfiken tjej och nu ska de sidorna verkligen få mer space 🙂
Kramar och på återseende!

En utmaning…

Klockan är 03:12 nu. I flera år har jag lidit av att ha svårt att sova. Men den här våren har varit så hektisk och tung så sömnproblemen försvann i ett nafs! Jag har velat sova redan kl. 21 för att ens orka med nästa dag!

Men i natt går det bara inte. Så har det varit i ett par dygn. Har migrän som ni säkert vet. Den vandrar så elakt fram och tillbaka mellan de bägge hjärnhalvorna och på köpet tillhör jag dem som blir extremt illamående! Så sova, äta, dricka, läsa, kolla på film eller ens tänka är uteslutet. What to do?!
Vad kommer sig då dessa attacker av?jo, jag får migrän om jag slappnar av en sekund mitt i en väldigt stressig period eller situation. Typ varje gång man landat efter en stor tenta. Och med stress menas för min del inte att livet har hög hastighet, eller att det är mycket på jobbet. Stress för mig kommer när jag tänker för mycket, när livet tar för snabba och oväntade svängar eller när mina inre prestationskrav gör sig påminda.

Och i den situationen befinner jag mig tydligen. Man bör vara försiktig med vad man skriver. Det räcker med att säga att jag nyktert kan konstatera att det där med ”drömjobb”, det vet man inte om man har landat innan man har jobbat ett tag och känt efter lite. Konstaterar här att detta halvår har varit grymt lärorikt och rikt på många sätt. Men nu har jag beslutat mig för att gå vidare. Dags att leta nya jobb med andra ord. Och genast kommer oron som ett brev på Posten! Jag är inte den som har självförtroende när det kommer till CV och att sälja in mig själv. Tycker att hela processen är jobbig och tillkonstlad. Och jag fullkomligt avskyr när folk försöker pressa mig med frågor som ”vad vill du bli då?”. Jag VET inte! Har fullt sjå med att fokusera på vem jag ÄR. Här och nu!
Ännu värre är när alla vet att man söker jobb och får frågor om hur det går! Det är ju lite som när man försöker att bli gravid; händer något så lär väl ingen missa det liksom?! 🙂

Men ni vänner, bör ändå veta vad som händer och sker. Kanske förklarar det varför jag inte har orkat blogga eller tänka eller känna sen vi kom hem till Swea.
Men allra först ska vi ha semester och njuta av sommar i Skåne! Ska bara få kroppen att acceptera avslappning och släppa på migränen!

Det var allt för i natt…kram

Våren i Skåne

Sådär. Att redigera bilder tar tid, speciellt när vi är så oorganiserade att bilderna gärna ligger i både min och sambons respektive iPhones eller i systemkameran eller varför inte i jobbmobilen? Gaaah, säger jag bara!

Med lite distans till livet i Bergen kan vi båda konstatera att vi faktiskt saknar det lite. Ganska mycket till och från, med tanke på att vi lämnade underbara vänner, nya favoritrestauranger och annat fint kvar där borta på fjälltopparna. Men ändå så har vi saknat Skåne så otroligt under vår tid utomlands. Skåneslätten och Öresund, hela Österlen och närheten till Köpenhamn. Jag har försökt att knäppa lite bilder när andan har fallit på, för att verkligen suga in att vi är hemma nu, och att våren i Skåne verkligen är till för oss!

Dagens inlägg blir rätt spretigt; mest för att jag vill samla de sista månadernas positiva intryck på ett och samma ställe. Ni som känner mig väl vet att det är mycket som inte alls kvalar in under begreppet positivt. Jag jobbar på den biten med…Bättre blir då att fokusera på det som varit bra! Häng med vettja =)

I mars släppte så äntligen isen. Kanalen som löper runt Malmös stadskärna lockade till sig studenter, barnfamiljer och annat glassätande folk. Jag gillar trädäcken som man har byggt utmed vattnet där alla kan sitta och njuta.

Vi bor i Rörsjöstaden i centrala Malmö; en stadsdel som växte fram under 1920-talet med pampiga sekelskiftshus och en lååång allé (park) helt utan biltrafik. Här är det väldigt lugnt och lummigt, mycket Östermalmskänsla och i mitten av området ligger vår läckra kyrka! Den här bilden är tagen under tidig PW i mars.

Malmö kryllar av vackra byggnader som också avslöjar att det måste ha funnits gott om pengar för somliga. Detta är vårt Församlingshem som tillhör kyrkan ovan! Det ser ut som en mindre herrgård och är otroligt välbevarat. Jag har aldrig varit in i byggnaden, men det är alltid full aktivitet när man passerar.

Havet finns alltid nära, och vårkvällar nere i någon av alla hamnarna är underbar lyx. Man kan oftast hitta en restaurang som serverar stora, fräscha räksmörgåsar.

I april formligen exploderade naturen! Jag fotade hej vilt alla knoppar på träd och buskar, knoppar som sedan blev till blommor på bara några dagar. Jag är barnsligt förtjust i våren, älskar körsbärsträd, magnolia, tussilago och vitsippor. Ska jag vara ärlig så tyckte jag mycket illa om att sitta på bussen till jobbet och se hela våren vakna utanför fönstret, och själv vara tvungen att stänga in mig i en kontorsbyggnad! Omoget, jag vet: men jag önskade sååå hett att bara få vara ute på golfbanan eller i skogen.

Maten följer årstiderna! Årets första grillning kom i samma veva som jag hittade årets första nypotatis och färska sparrisar. Sambon grillade kött och jag fixade till en hemmagjord chili-aioli! Mums…

Även Pixie vaknade till lite när våren kom. Hon gillar att hänga i vårt badkar (?) och blir helt till sig så fort man tar fram kameran =)

Många turer till Höllviken och Falsterbo har det blivit. Framför allt på fredagseftermiddagen då det är nice att köpa hem mängder av Rökta räkor från fiskebodarna och plocka med framför tv:n. (Jo, vi äter ibland framför tv:n och inte i matsalen som man ska, hihi)

Att hälsa på vänner i Båstad tillhör det bästa som Skåne har att erbjuda. Mustig fisksoppa vid strandkanten med solen som speglar sig i tallriken. Detta saknade jag så enormt mycket när regnet stod som spön i backen uppe på fjälltoppen…

Två säkra försommartecken i Malmö är: 1. Folk vallfärdar till Västra Hamnen för att äta Italiensk glass, och 2. Det är ett MÅSTE att hänga under värmelamporna på Lilla Torg, sippa vin och äta gott och spana in alla andra Malmöbor som krupit fram ur sina lyor. Noterade att samtliga tjejer körde med nya solglasögonen fast det var mörkt ute!? Jag har nog lagt av mig lite vad gäller fashion-statement efter ett år med gummistövlar och underställ =). Kände mig rätt förvirrad där, och tog INTE seden dit man kommer, nån måtta får det vara =)

Något av det allra vackraste utmed skåneslätten är alla knallgula rapsfält som breder ut sig i oändlighet. De är inte så enkla att fånga på bild genom bilrutan; men lyser upp hela världen med sin overkligt gula nyans!

Långa parken/allén genom Rörsjöstaden är ett vattenhål mitt i centrum. Jag har fyra minuter till gymmet och såhär såg det ut för ett par veckor sedan när jag knatade iväg till morgonens spinningpass.

Tack vare ett grymt bra vägnät så är det nära till allt i skåne! Vi tar ofta bilen och bara kör utan mål. Ut på slätten, bort mot Ystad, vidare till Österlen eller runt en massa golfbanor. Överallt finns massor med småbyar där man kan vara säker på att finna läckra, familjedrivna gårdsrestauranger eller fik! Under påskhelgen öppnar dessa ställen samt etablerade gallerier för den årliga Konstrundan, massor med ställen är med och lokala konstnärer såväl som kända har möjlighet att visa sina alster, statyer och smycken.

Vi fann ett gårdsfik där man serverade dessa grillade surdegsbröd bakade av den lokala bagaren och fullproppade med egentillverkad mögelost, grönsaker och choritzo. Livet är enkelt ibland!

Så, det var lite nedslag i hur våren har varit och vad vi har sysslat med på vår lediga tid. Vi njuter av att vara hemma även om omställningen är svårare än vad vi trodde och förväntningarna ibland ställer till det! Nu ser jag fram emot en sommar i Swea; jag ska se till att ta tillvara på alla de där enkla och speciella sakerna som jag saknade så under förra året.

Kram på er!

Ord

Jag som inte har funnit ord att sätta på alla tankar och känslor. Jag som därmed inte har orkat och kunnat blogga. Och så visar det sig att en underbar vän förstår precis hur jag känner.

Tack bästa Saltis!!! Jag hade kunnat korta föregående inlägg till Dina korta men starka ord. Precis så är det:

Jag befinner mig i en KÄNSLOMÄSSIG BAKSMÄLLA! Enkelt och rakt på sak!

Någon quick-fix verkar inte finnas, och i ärlighetens namn får detta ta sin lilla tid.

Fint med vänner som har orden, när man själv har tappat dem!

Det känns tryggt.

Om höga förväntningar och annat som är viktigt

Hej på er, funderar ju just på om någon ens orkar hålla koll på den här lilla bloggen längre?!

Det var länge sedan nu, som orden ville komma. Jag tänker mycket (FÖR mycket) men det betyder inte nödvändigtvis att jag har så mycket att säga.

Hur ärlig ska man vara på en blogg? Hur privat? Jag tycker att balansgången ät svår. För som känslomänniska har jag stora problem med att ”bara skriva om vad jag pysslar med”, när jag oftast är mer upptagen med ”vad jag känner och upplever”. Snurrigt va!?

Jag tillhör de som oftast tycker att man ska vara rädd om och glad över det man har – materiellt som människor i ens liv. Gapar sällan efter mycket och har inte så tuffa mål uppsatta för mig själv. Är jag tråkig? Borde jag vilja ha en toppkarriär, grym lön, bo på ”rätt” ställe och umgås med ”rätt” folk?

Sanningen är, mina vänner att jag är så nöjd med vad jag redan har. Jag har kommit till en punkt där jag gärna vill stå still ett slag och bara vara, bara njuta. Och OJ så det provocerar!

Jag hade enormt höga förväntningar på att få flytta hem till Swea. Det fanns en sån tydlig bild av vart vi var på väg, sambon och jag. Nu, när vi varit hemma i sju månader ser facit ut såhär: absolut ingenting blev som vi hade trott. Vi bor inte som vi tänkte att vi skulle göra, somliga av de vänner vi hade längtat efter, visade sig inte längre finnas kvar, jag går varje dag till ett jobb som jag aldrig trodde att JAG skulle kunna få, och våra fritidsintressen har inte fått den plats som vi trodde vi skulle ha tid till. Nu låter jag ledsen och missnöjd kanske? Missförstå mig rätt här: jag är faktiskt väldigt nöjd med mycket, men också väldigt nykter i påståendet att jag just nu är trött på att ställa höga mål och förväntningar. Det blir sällan som man hade tänkt sig ändå…

Och här kommer bloggen in. Jag KAN inte blogga om vad jag gör, utan att skriva om vad jag känner. Och det senaste året har varit så omvälvande för mig. Jag är inte klar med att känna och summera alla intryck. Och vem vill framstå som värsta grubbel/deppiga tjejen på sin blogg? Vem orkar ens läsa en sådan blogg?

Detta är ett ärligt inlägg. Lite för mycket tankar mitt i natten. Ett privat inlägg om att det inte är lätt när det är svårt. Men också ett avtryck: just såhär går tankarna hos mig. Och varken goda råd eller peptalk kan skynda på processen.

Jag har naturligtvis inte endast grubblat mig genom våren! Hur skulle det se ut! Imorgon kommer lite bilder på allt det där som vi saknade förra säsongen. På de saker som vi hade höga förväntningar på, och som faktiskt levererar. År efter år…

God natt på er!

Ibland känner man sig liten. Men på ett positivt sätt, liten inför stora, mäktiga byggnader, händelser och livet i allmänhet. Att känna sig liten i jämförelse med en annan människa är ju inte alls positivt, men det var inte det som inlägget syftar till.

I lördags var vi en sväng i Köpenhamn. Vår, shopping, spana på folk, vin, vackra byggnader och god mat kan som bäst beskriva dagen. Och så den för känslan av att känna sig liten. Som ALLTID infinner sig var gång vi befinner oss på Högbron. Var gång msn servdet strömmande Sundet långt där nere, och de höga pontonerna som sträcker sig mot skyn. Jag älskar vår fina Öresundsbro. Och bilderna får illustrera känslan av att känna sig liten, i morgonljus såväl som i vårskymning.
Ren njutning!

Sol, presenter och vårglädje

Det bästa med livet, så som det är just NU, är att våren har kommit till Malmö. Det är så övergripande och påverkar precis allting annat. Sedan barnsben har jag en passionerad relation till Sopbilar (nej, inte bilar med sopor i, utan bilar som sopar gatorna rena från grus!). För två helger sen satt jag i fönsterkarmen med fönstret öppet och drog ljupa andetag medan sopbilen körde förbi. Finns det ett bättre starttecken för våren än nysopade gator och doften av ren och TORR asfalt?! I know. Jag är inte helt frisk 🙂

Imorse när jag lämnade lägenheten så var vindarna varma. För första gången på sååå länge! Ni vet, när man känner att det blåser, men det ändå inte känns…så underbart. Min energinivå slog nya rekord! Fågelkvitter är det gott om, barnen leker i parken här där vi bor och över hela Malmö är uteserveringarna nu öppna- med värmare ofc- men ändå!! I helgen blir det lätt ett glas utomhus och lite people spotting 🙂

Jag har mycket på jobbet, det är kul ibland och tufft för det mesta. Idag har jag jobbat i precis en månad och redan vuxit otroligt mycket som människa. Det är spännande och svårt och ibland vill jag bara få stanna hemma och pausa lite, hämta andan och utvärdera vad som händer och sker. Men så verkar det inte gå till i vuxenvärlden hihi.

Presenter var också dagens rubrik! Vad var det då som sambon hade hittat på till alla hjärtans dag? Jo, detta:

Ett armband från Mulberry som jag har spanat på ett tag. Jag är verkligen ingen gul-guld tjej, men detta håller en kall guldfärg vilket passar bra även ihop med vitguld eller silver. Jag blev superglad!!

Något som också gjorde mig lycklig, fast då i fredags, var blombudet som kom och levererade en Välkommen till nya jobbet-bukett med våriga tulpaner!! En väldigt liten gest som uppskattas såå mycket!

Det var dagens uppdatering! Nu blir det dubbelpass på gymmet, lite skön musik och svett gör mig lycklig 🙂
Hej så länge!