En härligt dag i höstsolen

Somliga dagar får jagså mycket uträttat, just för att ingenting står på schemat. I jobbet lever jag efter klockan så nu när det är lov njuter jag av en klockfri tillvaro.

Vaknade suuperstidigt av sambon som skulle med taxin till kastrup som alltid. Ibland undrar jag om det inte vore smidigare att BO på flygplatsen? Någon som vet om det är möjligt!? Vid Bella Center och Field´s (som ligger ett stenkast från kastrup och några km utanför Köpenhamn) byggs det fantastiskt fräcka lägenheter…men priserna på dessa godbitar lär just vara det – fräcka.

Har rättat uppsatser på löpande band och sen tagit paus för att möta upp Amanda på stan för fika och lite shopping..eller iaf spaning. Fikat blev till en lunch och härliga Fredrik bjöd på fisksoppa med aioli. Jag brukar inte alls se till att träffa personer som man kan följa via nätet, men just Amanda tycker jag väldigt mycket om; där svek inte magkänskan. Vi hann en sväng runt Village med, för att spana på hur man bäst kan göra julen 2008 till någonting smakfullt och mysigt. I år har jag helt skippat halloween och ger nu järnet inför jul och advent istället! Min dag på stan var i alla fall väldigt mysig!

Det sägs för övrigt att detta gudomliga, krispiga höstväder till helgen ska ersättas med SNÖ och blixthalka, så jag suktar efter att spendera tid ute på golfklubben innan gräsmattan blir förbjuden att beträda. Till helgen fick vi en lös inbjudan till Falsterbo. Det låter himla lockande om man räknar bort det där med blixhalka då…

NU blir det att springa för livet, måste ju motionera löpbandet lite =)
Tjing

inget fredagstema och annat pyssel

Nee, just denna helg så hoppar jag helt enkelt över fredagstemat. Anleding? Jo, jag funderade på hur jag skulle lösa den något svåra uppgiften och kom fram till två scenarion: antingen låter jag mig själv, i form av den historielärare jag är, lista alla historiska tillfällen som jag skulle vilja uppleva och exakt varför jag skulle vilja se och vara med. Resultatet skulle bli en doktorsavhandling, fast utan en vedertagen akademisk teori och metod. Snaaarrrrk….

Alternativ nummer två skulle kunna vara att fokusera på de saker i livet som man liksom ångrar litegrann. Genast så uppstår då ett problem: jag ångrar väldigt sällan, utan lär mig av livet och blickar framåt. (att leva i det förgångna gör jag så det räcker genom historieböckerna). Och det är tyvärr bara en enda sak jag kan önska att jag hade gjort annorlunda, men en enda, väldigt speciell person. Lite, the first cut is the deepest. Kärlek som aldrig riktigt försvinner?Denna personen är väl medveten om detta, och det ligger passion, svek, ångest och misslyckanden bakom hela den historien. Således platsar den inte in under mina lyckopiller.

Så, över till annat som faktiskt gör sig bättre här på bloggen: RENOVERING.
Jag är lyckligt lottad och lever med en man som faktiskt gillar kläder, inredning, vackra saker och snabba bilar. Han är med andra ord som en väninna, fast med en mer maskulin framtoning och snopp då, hahaha. Tillsammans vaknade vi upp förra helgen, tittade oss missnöjt omkring och kände att det behövdes putsas upp lite här hemma.

Fram åkte färgkartor och tapetböcker (vi vet inte än vilket alternativ vår fastighetsägare godkänner, så vi håller alla möjligheter öppna). Nästa steg var att grabba tag i the bible (ikea katalogen) och börja bläddra. Yrkesskadad som man är gick det i ett rasande tempo: sambon sprang runt med tumstocken och jag ritade in på skalenlig ritning. Nu, en vecka senare har vi hunnit med 3 vändor till Ikea, flera stopp på cervera, hemtex, lexington, SOVA och Sia.Vi har funderat och räknat, argumeterat och haft skitkul. Och reslutatet blir detta: vi ska slänga ut alla möbler förutom matgruppen och soffbordet, samt sängarna, och börja om från början! Innan dess ska alla skåp, lådor, garderober osv resnas.

Det kommer att ta tid, och det kommer att kosta pengar. Men vi har förbannat kul mitt i all planering och alla drömmar. Det där med villa får vänta, man får helt enkelt leka med det man har så länge…

Troligen kommer vi kunna sätta igång i slutet av november, eller i december. Och ni får självklart följa med! Så, räkna med att bloggen kommer förvandlas till en heminredningsblogg för ett tag =). Hoppas ni har lust att drömma med mig!
Trevlig helg.

Med värme i hjärtat

Vet ni vad jag är barnligt förtjust i ? Jo, jag blir helt till mig varje år när coca colas julreklam drar igång. De magiska röda lastbilarna, den goda tomten, all kärlek och barnen. Framför allt älskar jag musiken. Det var Melanie Thornton, tidigare medlem av duon La bouch som fick äran att skapa coca colas signaturmelodi. Hon omkom jättetragiskt i en flygkrasch på väg hem från en spelning någon dag innan reklamen och låten skulle släppas. Coca cola valde att ändå sända den, och jag tycker det gör låten ännu mer magisk, och så sorglig på en och samma gång…

http://www.youtube.com/v/VDJWfaoMTH4&hl=en&fs=1

När luften går ur en..

Bloggen är ju någonting roligt, kreativt och utvecklande. Den fungerar som terapi för att ordna tankarna, som minneslista för att komma ihåg alla fina stunder man har varit med om, och som mötesplats för de jag verkligen tycker mycket om. Så ni förstår säkert hur ofantligt tråkigt det känns att inte ha ork och tid alla dagar i veckan att spendera någon timme i bloggosfären!?

Jobbet äter upp min tid och jag älskar varje minut av det. Men samtidigt sörjer jag att det tar så mycket tid från alla mina andra intressen. Att vara ny lärare är att slita hund. Det visste jag redan från början. Man måste uppdatera, planera, rätta, ta elevvård mm. Det tar TID att få allt att bli bra, speciellt om man är en prefektionist som jag.

Att jag nu undervisar i engelska, som inte är något av mina huvudämnen, gör att man får jobba dubbelt så hårt. Lektionsplaneringen går inte alls lika smidigt eftersom läromedlen och de pedagogiska tillvägagångssätten är nya för mig. Jag kämpar och kämpar, men känner mig ändå otroligt nöjd för tillfället: jag tror att eleverna verkligen har kul på lektionerna. Och det ser jag som en seger, framför allt då jag själv inte tyckte att engelska 4 timmar/vecka var vidare upphetsande när jag gick på gymnasiet…

Mina kollegor är fantastiska, alla dörrar står öppna och jag kan i lugn och ro ställa dumma frågor på löpande band. I morgon går eleverna på höstlov och då ska jag ta en vecka och bara andas. Jag ska shoppa och fika, spela golf och busa med kissarna. Jag ska storstäda hela våningen på det sätt som jag själv gillar allra bäst: utan fusk! Och jag ska slappa framför serier och läsa masor med magasin och böcker.

Jo just det: och så ska jag ju rätta alla de 200 uppsatserna som jag får in i morgon, vilket avslutar detta arbetsområde…hmmm
Tjing

Känsliga läsare varnas!

CHANELSMINKNINGEN som jag ser till att boka in två gånger per år är någonting som absolut kvalar in under katergorin lyckopiller. Som ni vet var jag iväg för någon vecka sen och som vanligt var det helt fantastiskt duktiga make-up artisten Sandra som såg till att trolla med höstens make-kollektion.

Jag tvekade lääänge om jag skulle bjussa på dessa bilder: en totalt osminkad sanning är nog kvinnans akilleshäl. Men, det är ändå så fascinerande vad lite, eller rätt mycket smink kan göra! Det duttades och plockades, fixades och trixades, skuggades och highligtades och detta blev resultatet. Jag önskade mig en vardagsmake men med svarta, sotiga ögon. Någonting som funkar att stå inför eleverna i, men som ändå skulle kännas elegant. Voila?

FÖRE

(nu förstår jag varför kändisarnas mugshots är så skumma)

EFTER

sotat och glossigt

Fredagstema OM JAG VORE EN KÄNDIS, SKULLE JAG….

Jag funderade och funderade, och ju längre jag spånade på ämnet kom jag bara att tänka på alla saker jag INTE skulle göra om jag vore en kändis! Så, here we go:

Om jag vore kändis, skulle jag inte skilja mig lika ofta som jag firade födelsedag eller byta partner med mina vänner. Att dejta second hand verkar vara en grej som verkligen kändisarna hänger sig åt!
Inte heller skulle jag använda den lilla makt jag hade till skitsaker som att få mina släktingar avskedade om de inte passade sig, eller att fronta hela min familjs kriser för att vinna sympati och trovärdighet. Familjen är off the limits.

Jag skulle heller inte köpa sju olika Hollywoodmansions och några supervåningar strategiskt utplacerade över hela världen: och sedan ändå vägra bo i dem och hellre leva mitt liv på hotell. Jag är kanske patetisk, men hela grejen med att få komma HEM till sitt eget hem, till trygghet och lugn, skulle jag aldrig kunna avvara. Jag skulle känna mig så fruktansvärt ensam och vilsen utan mitt hem, och dessa jättepalats skrämmer mig! Hur gör man (mörkrädd och allt) om man helt ensam, utan tjänstefolk, vill gå och hämta ett glas vatten mitt i natten?!

Och som kändis skulle jag absolut inte riskera hela mitt äktenskap och hamna i skilsmässa efter att ha råkat haft sex med Paris Hilton. Ska man göra dumheter får man väl i alla fall göra det med stil!?

Det var bara några få av alla de saker jag kom att tänka på. Utöver detta skulle jag inte ta droger eller dricka mig redlös och göra allt för att hamna i skvallerblaskorna. (Ja, det finns ju faktiskt riktigt kända människor som aldrig figurerar med ändan bar på front page). Jag skulle heller inte svälta mig för att passa in i idealet, eller bära genomskinliga kläder. Hur känd jag än skulle bli, skulle jag fortfarande komma ihåg att inte hela världen behöver se mina bröstvårtor i designerplagg. Less is more är verkligen ett begrepp som många kändisar tycks tolka lite för ordagrannt.

Så, det där med att vara känd skulle jag nog med andra ord vara rätt så dålig på. Tur att man bara är den man är =)

Tjing!

Det blev måndag innan…

…jag ens har fått ork nog till att öppna bloggen. Förra veckan var otroligt påfrestande för mig, för mitt självförtroende, min valda yrkesbana och för mitt privatliv. Så jag tänkte att det helt enkelt inte hade blivit så bra om jag just i fredags hade gjort ett inlägg över ”om jag fick byta karriär skulle jag…”

– för svarit i fredags hade antingen blivit ett enkelt: …skulle jag välja att vara död.

Alternativt ett jättelångt inlägg fyllt med vredesord, vilka jag sedan inte skulle kunna ta tillbaka..

…så, tala är silver men tiga är guld.

Idag är det måndag och jag mår lite bättre. När jag var yngre hade mamma och pappa (precis som alla vettiga och intresserade föräldrar) naturligtvis önskemål om vad det kunde tänkas bli av mig som vuxen: pappa hade gärna sett att jag hade blivit Arkitekt vilket jag nog egentligen hade passat riktigt bra som. Det finns ett utmärkt arkitektprogram här i Lund och varje gång jag går förbi deras byggnad så kan jag inte låta bli att fascineras av yrket.

Mamma hade lite andra tankar: i tysthet önskade hon nog att det hade blivit en Journalist av mig. Det svenska språket har alltid varit en passion för mig. Annars är jag faktiskt inte alls så språkintresserad, men det där med journalistik ligger mig inte alls så varmt om hjärtat. Jag hade iof gärna blivit matskribent men i övrigt är jag inte vidare fascinerad av, eller intresserad av det som i dagens samhälle kallas journalistik. Etik, moral, världsläge, allt det som tyvärr saknas i många meedier idag skulle jag aldrig kunna leva utan!

Så istället är jag utbildad gymnasielärare. Och den största delen av tiden älskar jag att gå till jobbet. Jag är därmed inte alls så inne på att ens drömma om ett karriärsbyte, men däremot drömmer jag ordentligt om att klättra i min valda karrär.

Hur menar jag då? Jo, om jag fick välja helt fritt, utan tanke på ekonomi, familj, att jag är kvinna, min ålder eller hur mycket det skulle stänga dörrar /alt öppna nya dörrar, så skulle jag välja att forska. I början av veckan satt jag uppe på mitt universitet och hade ett möte med en professor där. Vi diskuterade möjligheten för mig att ta mina c-uppsatser och ev d-uppsats eller mitt examensarbete och söka in till forskarutbildning inom Historia.

Det är en dröm som går att realisera, jag har tydligen (!) alla förutsättningar för det. Men nu kommer jag att vänta med den drömmen minst ett år, för att verkligen känna efter om det är just det jag vill, eller om jag vill stanna i skolan och jobba.

Bildkälla: www.liu.se
bildkälla: www.liu.se

OM det blir en verklighet kan jag i så fall komma att spendera ytterligare 4 slitsamma, ensamma men otroligt givande år i dessa byggnader. Den som lever får helt enkelt se…

….och därmed är det ju igen idé att önska att man vore DÖD (som förra veckan) för då missar man ju allt det roliga! Eller?

Tjing

Återigen: jag är ute och tjuvar listor på andra bloggar!

Annika, snälla du förlåt=)). Listan får bli allt jag hinner med just nu. Jobbar heltid och ska till Universitetet i morgon och tenta av en läskurs bestående av 5000 sidor doktorsavhandlingar som ska tentas enskilt och muntligt i två timmar.

Hoppas ni har en underbar vecka!

1.Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 – vad står där?
”Vi vill således diskutera den roll som den officiella skolkulturen och den spontana elevkulturen spelade för borgerlighetens formering och dess manlighetsfostran utifrån borgerlig hegemoni”.
– Där de härliga lagrarna gro: kultur, klass och kön i de svenska Läroverken 1850 – 1914.Doktorsavhandling.

2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
Jag puffar och buffar på en helt utslagen brunbjörn…förlåt; välgödd kattunge.

3. Vad var det senaste du såg på tv?
One Tree Hill. Jag har ett svårt behov av dessa dramaserier som innehåller kärlek, ungdomstankar, världsproblem och familjerelationer. Gilmore Girls ligger också bra till där.

4. Utan att se efter, gissa vad klockan är:
15:15 hahahaha den var visst 15:13. Betyder det att jag är osund som låter klockan styra mig in i minsta detalj?

5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Kurrrrrr, från två väldigt bortskämda och mätta kissekatter.

6. När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
Igår kväll. Jag såg till att uppdatera mitt sminkskåp med Chanels sotiga höstlook.

7. Vad tittade du på innan du började svara på den här undersökningen?
Studerande mina naglar och insåg till min förfäran att nagellack och nafsande kattungar inte alls är en bra kombination.

8. Vad har du på dig?
Ett mysdress-set bestående av byxor och hoodie. Ribbat vitt linne under, och naturligtvis underkläder.

9. Drömde du något inatt? I så fall – vad?
Jag drömde att jag firade jul med min familj i en alpstuga (mina föräldrar gillar INTE att åka skidor) och hade tagit med mig en av mina jättegamla killkompisar- vilken jag presenterade som min man!? Jag tyckte det var en väldigt dum dröm.

10. När skrattade du senast?
Åt mamma som har namnsdag idag (hennes mellannamn Birgitta). Hon tycker det är ett förskräckligt namn! Bör väl tilläggas att mamma heter Beatrice så inte många har ju anledning att kalla henne Birgitta=)

11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
Konst, lampetter, studiofotografier av mig och sambon och sänglampan.

12. Har du sett något konstigt på sistone?
studerade när en man i kommunfullmäktige, som ska anses vara seriös och bli lyssnad till, går fram i talarstolen och begär ordet iklädd snorgröna byxor, snorgröna strumpor som syns och snorgrönrutig skjorta. What the hell?? Jag är en snobb, och kläderna gör stort intryck enligt mig.

13. Vad tycker du om den här utmaningen?
Hittills helt och hållet smärtfri…med andra ord en bra paus från mitt tentapluggande!

14. Vilken var den senaste film du såg?
Jag kollade Hajar som hajar för ett tag sedan, den är skön. Såg även en film om James Joyce.

15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
Ett slutet kvarter med villor till min familj, mina vänner och deras anhöriga. Ibland vore det ren lyx att få stänga ute världen…resterande pengar skulle skänkas till att reparera den värld som väntade där utanför…

16. Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
Jag får tandvärk så det ”kliar” i tandköttet när jag är riktigt trött. Jag vet att jag är på väg att bli full när jag inte längre känner min egen tunga.

17. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Att utbildning var både en rättighet och en skyldighet för ALLA, och att samhället kunde uppmuntra ett livslångt lärande där det är OK att inte behöva kunna allting på en gång.

18. Tycker du om att dansa?
Jag är inte direkt den som är galen i det. Dansen var en så stor del av min tid innan jag gjorde illa mina knän, så nu känns det mest trist att inte kunna dansa som förut: med bra tränare och grupp.

19. George Bush?
Men hans barnslighet skämmer skiten ur mig!

20-21. Vad skulle dina barn heta, pojke resp. flicka?
Jag tycker att Nina, Anna, Elisa och Ida är fina namn. Theodor, Elias och Filip gillar jag också.

22. Skulle du någonsin överväga att bo utomlands?
Ja men absolut! Så länge det inte blir allt för stora kulturkrockar. Lagom och lite i taget.

23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?”
Du är en bra människa och har gjort goda saker på jorden. Världen blir lite tom efter dig, så om du vill har du chansen att vända om och fortsätta din livsresa”.

En sak till!

Jag har våndats, varit orolig och nervös som en annan liten tant.
Och natten från torsdag till fredag kom så äntligen kompiskretsens första lilla ängel!

Lina, min vän, nästan syster, och kollega gjorde ett strålande jobb med att vara allas vår urmoder. Cool som hon är, hälsar hon från sjuksängen att hon bara vill åka hem, är uttråkad över att ligga i ett sjukhusrum och varmt rekommenderar det här med att föda barn ”eftersom att det var rätt kul, inte alls vidare ont”…hmmm…ska man tro på det!??

Nåväl. Välkommen till världen lilla Klara, och GRATTIS Lina & Rickard till er lilla familj!

Teknikproblem och FREDAGSTEMA

Är det bara jag som inte har haft tillgång till bloggen i två hela dagar??? Om jag har kollat på min sida via länk hos någon av er, så har allt varit precis som vanligt, men att logga in….nee, det har inte gått vägen =(. Så irriterande när bloggen inte fungerar. Jag skrev mitt FREDAGSTEMA igår, och fick vackert spara det…så här kommer det, en dag försenat!

Om jag fick vara en man för en dag, skulle jag:

…slå så sjukt långa slag med min Driver på golfbanan. För det mesta gillar jag faktiskt att vara kvinna, men just när det kommer till golfen, så är det för det mesta surt att inte ha manlig kraft. Sen bör det väl också tilläggas, att som man skulle jag ju ha ett sånt där perfekt bollsinne, som alla män verkar få med bröstmjölken. Jag skulle testa hur det känns att vara i en grupp med andra hanar, och veta att man per definition utgör kärnan av klubben! För inget snack om saken: golfvärlden styrs av män, ritas av manliga arkitetkter och utfomas för män…

… vara DÖDLIGT avundsjuk på den Porsche som vår KVINNLIGA granne glider in i garaget med varje kväll =). Denna är en pärla, och som man skulle jag i hemlighet gå och klappa den och pussa den godnatt när ingen såg…

…testa allt som har snoppen att göra. Hur det är att ha sex, kissa stående och tänka med nåt annat än hjärnan. Det borde vara en fascinerande upplevelse, om än dock inte så sofistikerad. Ledsen, men jag kände inte för att lägga ut en bild på sambons! *skratt*

Alla dessa saker är ju rent ytliga, och det är ju självklart att utöver det skulle jag gärna få gå på stan eller till ett företag och se hur män och kvinnor behandlas olika, jag skulle våga prata politik för att få reda på om mina argumet väger tyngre just för att jag som man uttalar dem. Jag skulle också vilja veta hur det är att som man försöka hålla sams med och förstå kvinnor, för herregud, det kan ju inte vara en lätt uppgift!? Jag skulle också passa på att följa med pappa till jobbet och få se hur hans otroligt mansdominerade yrke ter sig from the inside. Och så skulle jag passa på att bli fantastiskt duktig på dataprogrammering, så att jag inte skulle känna mig så tjejigt okunnig när jag sedan gick tillbaka till att vara mig själv igen…

..men jag håller med Annika: jag vill inte vara man, inte ens vara någon annan kvinna. Jag trivs bra med att vara den jag är, och den insikten var nog det allra bästa med veckans tema! Jag tycker så mycket om teman som faktiskt leder till tankar och slutsatser; tack snälla Anna för en rolig start!

Tjing på er.